Nu är jag här igen..

Vad tiden går.. Jag fattar inte vart den tar vägen..
Nu som vanligt var det ju ett tag sedan jag skrev..


Så vad har hänt sedan sist då???
Jag arbetstränar ju nu igen mina 4 timmar/dag.. Och det har väl gått ganska bra..
Eller jag kan säga så att det går bra dom 4 timmar jag är på jobbet,
men när jag kommer hem blir det värre.. Så vi får se om jag pallar att vara kvar hela tiden
tills BF.. Vilket jag inte tror..
För när jag väl kommer hem är jag helt färdig, orkar i stort ingen ting på kvällarna..
Jag har börjat känna av min depression igen och sen är det nog mycket hormonerna i mig som
spelar mig ett sprat med.. Men jag är inte trevlig alls om något går emot mig,
ex, om Patricia inte gör som jag vill ja då brister det ganska lätt..
Jag blir arg och ledsen på samma gång.. Och så vill jag absolut inte ha det fram tills förlossningen.. Så vi får väl se vad som händer, ska till läkarn igen nästa vecka så jag får väl prata med honom då.
Ja sen det där med sömn??? Vad är det för något?? Jag somnar men vaknar varje natt vid 2 tiden och kan inte somna om förrens runt 6 igen och då är det snart dags att gå upp så inte sover man bra inte.. Och det gör ju mycket på både psyket och ja även det fysiska..

Nä som sagt det går väl väldigt upp och ner här hemma..
Och det är väl mycket därför jag inte har ork och tid att sitta här och skriva vilket jag hemskt gärna skulle vilja egentligen.. Men men det kommer en bättre tid snart igen.. Hoppas jag..

Tänkte jag igen eftersom det gått ett tag nu ska visa en liten magbild igen..

Ja nu börjar det nog synas mer och mer att det ligger en liten krabat där inne..

Och känns det gör det allt.. I både rygg och revben.. Sen ska man inte tala om andningen,

andfådd det är man i stort sätt HELA tiden..
Var hos BM i veckan nu som var och allt var bara bra, krabaten är redan fixerad och orukbar långt ner i bäckenet.
Så vi får väl se om jag går tiden ut eller ej..
Det som känns positivt är att vikten står på +-0 sedan inskrivningen..
Då jag själv är så pass "överviktig" i mig så blir det sååå mycket lättare att "gå" ner de kilon jag
nu mot slutet lägger på mig, OM jag nu gör det, annars tackar jag krabaten för att ta lite kilon från mig, och då har jag förhoppningsvis en bättre chans att må bra efter förlossningen..


Nu tänkte jag visa er ett par bilder på busbruden innan jag lämnar er för den här gången..

Här far hon ner på stjärtlappen i vår egen lilla pulka backe vi har precis utanför huset..

Här har vi tagit oss en tur ner till ån där alla änderna bor för att mata dom med lite bröd.

Nej nu är det nog dags att försöka ta tag i lite som behövs göras här hemma också.. Innan det är dags att hämta hem busbruden från dagis. Men jag hoppas att jag snart ska orka skriva ett par rader igen..


Många Bamse Kramar på er nu mina vänner och ta hand om varandra...